Dramaten sida 26
Resorna gav möjligheter till jämförelse med internationell scenkonst, inte minst inom ramen för det märkliga arrangemanget Théâtre des Nations i Paris. Det visade sig därvid att svensk teater trots språket kunde hävda sig väl och imponera på både publik och kritik. Det kritikermottagande som Dramatenuppsättningarna fick vid dessa tillfällen vore värt en specialstudie som belyste efter vilka kriterier de bedömdes utifrån skiftande teatertraditioner i olika länder. En sådan undersökning faller utanför ramen för denna studie. Av principiellt intresse i ett internationellt perspektiv är dock följande generella karaktäristik av Dramatens spelstil i den österrikiska tidskriften Wochenpresse 26 maj 1956:
Den svenska nationalteaterns stil ligger mitt emellan Frankrikes Comédie Française och Stanislavskis skapelse Konstnärliga teatern i Moskva. Från den har Dramaten koncentrationen på de väsentliga själsliga utvecklingsstadierna, på klarläggandet av den osynliga texten bakom det skrivna varigenom den yttre handlingen först får sin logik. Från Comédie Française har den sin strävan efter högtstående, om ordet angelägen stil. I det sammansvetsade ensemblespelet uppenbarade varje enskild skådespelare ända till den minsta rollen oanade finesser i de uppförda styckena.
Det positiva mottagande uppsättningarna fick utomlands och den ökade kontakten med andra länders artister gav stimulans åt vardagsarbetet på scenerna hemma i Sverige. Dramaten hade mött ett internationellt gensvar som också gav den svenska nationalscenen ökad prestige hemma.
De internationella kritikerna fick nu, vid sidan av svensk film, även upp ögonen för svensk scenkonst. Om än högst sporadiskt lockades några representanter att besöka det vintermörka Stockholm, däribland den engelske kritikern Kenneth Tynan. I ett teaterbrev i Observer 1961 presenterar han sina intryck av tre aktuella Dramatenuppsättningar: Tjechovs Måsen i en tolkning som Ingmar Bergman signerat som gästregissör, Ibsens En folkefiende i den unge Per Sjöstrands regi och Alf Sjöbergs uppsättning av Sartres då nyskrivna drama Fångarna i Altona.
« Index