Impromptu
Du stöter på poster av skyldrande sälg.
Du möter patruller
av kravlande rötter.
Det smattrande solskenet blåser revelj,
och våren är huller
om buller på fötter.
En halvfrusen myrstack får formlig panik
som väckt av en örfil,
ett vilt hokus pokus.
Grönt ljus tänder gräset för rusningstrafik
med körfil vid körfil
av nylackad krokus.
Det klipper i grenverk av toste och slån,
när titor och finkar
beställer om huset.
En fjäril slår ut mellan fjädrande strån.
En plogfåra blinkar
som blankskinn mot ljuset.
Töm varje sekund! Den kan aldrig bli tom.
Med somt du såg storma
förbi dig och somt du
hann fånga i flykten står hejdlöst i blom
all vårens enorma
impromptu, impromptu.