Den strof, som pryder den litterära skylten, uppsatt vid Sjöcronas plats, är hämtad från dikten ”Sång till staden”, ett beställningsverk av ordföranden Hjalmar Forsberg i samband med Helsingborgs Stadsfullmäktiges 75 års jubileum 1937. Dikten publicerades sedermera i antologin ”Skaldernas Hälsingborg”, sammanställd av Bertil Gunnemo (1995).

SÅNG TILL STADEN
Till döddagar skall jag väl minnas
hur det blåser i Helsingborg.
Till barken almarna skinnas
av vädret kring Nya Torg.
Med järnpikar havsblåsten stinger
Stenbockens kopparbantlär,
och rådhuset lyfter ett finger
att känna hur vinden är.

 

Karl Ragnar Gierow föddes 1904 i Helsingborg, son till teol. dr och folkskoleinspektören Arvid Gierow och hans maka Astrid, född Sjöblom. Första hemmet låg vid Stadsparken, hörnet Carl Kroks gata och Thure Röings gata men snart flyttade familjen till Villa Eneborg, en gammal, mindre herrgård med anor från 1700-talet.

I en mycket personlig och synnerligen läsvärd essay ”Granne med Birger Sjöberg” (Birger Sjöbergsällskapet 1969) berättar Karl Ragnar Gierow om sina kontakter med Birger Sjöberg under sin studietid i Lund, men han ger också målande beskrivningar om livet på Eneborg, särskilt den två tunnland stora trädgården. ”Eftersom det ålåg oss ungar att svara för den lågtstående trädgårdsskötseln med en avtalsenlig ersättning, som efterhand steg till 25 öre veckan, bidrog vi verksamt till att öka förvildningen och fick på så sätt till stånd en paradisisk lekplats för den växande stadsdelens barn”.

Karl Ragnar Gierow tog sin studentexamen på Gossis 1922 med högsta betyg i filosofi, gymnastik och musik, och det förvånar ingen att han var synnerligen aktiv med utgivningen av skolans litterära tidskrift, Stylus, under gymnasietiden. Den minnesgode läsaren av ”Kvartetten som sprängdes”, påminner sig säkert om Cellos dikt ”Junker Morgonröd”, vars förebild utgjorts av en dikt av Karl Ragnar Gierow till sin gamle greklektors, Emil Schiött, minne.

Studier i Lund ledde till en fil lic i filosofi som huvudämne. Det är väl ingen överdrift att påstå att studierna kombinerades mer ett flitigt sällskapsliv och kretsen av likasinnade studenter utgjordes av sedermera välkända författare som Ingvar Andersson, Ivar Harrie, Frans G Bengtsson, Hjalmar Gullberg, Tristan Lindström …

1925 debuterade den unge poeten med diktsamlingen ”Solen lyser”, där Karl Ragnar Gierow visar prov på en lättsam rimsmidarkonst och kärleksfullt skildrar kända Helsingborgstrakter, inte minst Pålsjö skog. 1928 kom samlingen ”Den gyllene ungdomen” och samma år gifte sig Karl Ragnar Gierow med Karin, född Helmer, som varit den stora förälskelsen sedan sextonårsåldern. Karin skulle också förbli hans maka och livskamrat ända till sin plötsliga bortgång i en trafikolycka 1971.

Fram till detta år hade Karl Ragnar Gierows fasta adress varit Villa Eneborg, vars västra gräns vette mot Siöcrona plats. Det nygifta paret bosatte sig därefter i Villa Stjärneborg på Olympia, men snart lockades Karl Ragnar Gierow till Stockholm för att på rekommendation av Fredrik Böök efterträda Göran Lindblad som litterär rådgivare på Norstedts.

För helsingborgare och andra är kanske resten ”bara historia”. För Karl Ragnar Gierow följde en framgångsrik ämbetsmannakarriär. Dramatenchef, Svenska Akademins ständige sekreterare… parallellt med ett brett författarskap, dramer, essayer, dikter…

Tillbaka till Helsingborg och diktarnas stad! ”Sång till staden” skrevs när Karl Ragnar Gierow varit bosatt i huvudstaden ett flertal år, men dikten vittnar ändå om mycket starka och intensiva minnesbilder från uppväxttiden. Från första strofens ”Till döddagar skall jag väl minnas hur det blåser i Hälsingborg”, via andra strofens ”En marsstorm går lössläppt och galen bland sippor och vintergäck längs backen i Jordbodalen kring dammen i Gåsebäck”, där den för övrigt mångsidige idrottsmannen Karl Ragnar Gierow, (simning, boxning, tennis…) åkt skridskor. Tågaborg, Vikingstrand och Ramlösa glöms heller inte bort och när poeten skriver ”det stormomsjungna Stattena” är det minnena från vandringen upp till Berga kasern för att lyssna på faderns, regementspastorn, julbön för de Kungliga Skånska Husarerna, som dyker upp.

Under sina sista levnadsår besökte Karl Ragnar Gierow ofta Helsingborg och bodde antingen hos syster och svåger Sigbrit och Nils Svanberg på Erik Dahlbergsgatan eller på Trädgårdsgatan hos Marta Krok, dotter till Nils Krok, grundaren av Helsingborgs Handelsskola, och kusin till Karin Gierow. De två kusinerna var barnbarn till konsul Perssons syster Sophia. Intrycken från dessa Helsingborgsvistelser avspeglar sig bl.a. i dikten ”Mistluren vid Sundet” som ingår i samlingen ”I daggkåpans mantelfåll” (postumt 1983).

Sin sista vila har Karl Ragnar och Karin Gierow funnit på Donationskyrkogården, på en plats som valts för länge sedan och som är ”Granne med Birger Sjöberg”, precis som förr men då hette adresserna Eneborgsbacken respektive Wieselgrensgatan.
Arvid Gierow

Helsingborg 2000-08-28

« Index