Högsommar 1
Tät som en skorstensskog mot himlen strävar
med bruna kolvar strandens kaveldun.
En fallskärmshoppare i rymden svävar
för julivinden som ett maskrosfjun.
Rågåkern fläktar sig i hettan, gäspar
som en blondin och vräker sig bakut.
En eka kluckar bort, och säven läspar
att denna sommar aldrig skall ta slut.
tillbaka till diktförteckning