Författarvänner minns Gierow
Här samlas personliga minnesord och porträtt skrivna av författarvänner som själva kände Karl Ragnar Gierow, från Knut Ahnlunds tankar om honom som diktare till Kerstin Ekmans promenad i bokskogen och Lars Gyllenstens minnen från studietiden i Lund. Texterna ger en mer personlig bild än de litteraturhistoriska genomgångarna, skriven av de som stod honom nära.
Knut Ahnlund
Knut Ahnlund skriver om Gierow som diktare, dramatiker och essäist, en sida av honom som ofta skymdes av hans framgångsrika karriär som förlagsman, teaterchef och ständig sekreterare i Svenska Akademien. Ahnlund menar att Gierow som författare ännu inte blivit riktigt upptäckt.
Kerstin Ekman
Kerstin Ekman berättar om en vandring i en bokskog med Karl Ragnar Gierow våren 1981, kort tid före hans död. Texten är hämtad ur hennes bok Herrarna i skogen och rör sig mellan minnet av den tysta skogen och dikter om träd, från Ekelund och Karlfeldt till Gierows egen dikt Ovidius i Hästveda.
Lars Gyllensten
Lars Gyllensten minns Karl Ragnar Gierow, som han lärde känna 1954 i nämnden för Albert Bonniers stipendiefond och umgicks med fram till hans död 1982. Han beskriver Gierows kvickhet och spiritualitet, både i sällskapslivet och i diktningen, och avslutar med en kärleksdikt till minne av hustrun Karin.
Ivar Harrie
Ivar Harrie skriver om den unge Karl Ragnar Gierow i Lund kring 1929, mitt i tidens litterära generationsstrid mellan äldre Lundaakademiker och unga författare. Texten, ursprungligen publicerad i Ord och Bild 1934, tecknar bilden av Gierow som det lysande undantaget i sin generation och hans tidiga vänskap med Frans G. Bengtsson.