Olika porträtt av Gierow
Den här sidan samlar texter om Karl Ragnar Gierow skrivna av kritiker, forskare och vänner under olika decennier, allt från korta porträtt till längre litteraturhistoriska genomgångar. Tillsammans tecknar de bilden av en mångsidig men ofta förbisedd gestalt i svenskt kulturliv.
Jeanette Lee Atkinson
Jeanette Lee Atkinson skriver 1980 om Gierow som diktare, från debuten i skoltidningen till hans tidiga diktsamlingar. Hon följer hur vandrarbilden, sökandet utan givet mål, växer fram som ett av hans mest centrala motiv, präglat av den filosofiska skepsis som följde första världskriget.
Peter Luthersson
Peter Luthersson skriver om Gierow som förlagsman på Norstedts under 1930-talet, en av flera lundaakademiker som kom att styra centrala institutioner i svenskt kulturliv. Med hjälp av bevarade förlagsliggare och en otryckt intervju från 1981 tecknar han bilden av en skarpsinnig men ofta avvisande utgivningschef.
Peter Englund
Peter Englund skriver i förordet till nyutgåvan av Gierows biografi om Abraham Niclas Clewberg-Edelcrantz, den gustavianske mångsysslaren och diktarvännen till Kellgren som föll i onåd efter anklagelser om förskingring. Englund ser tydliga paralleller mellan biografins författare och dess ämne, och lyfter fram Gierows lätta, essäistiska berättarstil.
Gabriela & Mats Larsson
Gabriela och Mats Larsson har valt ut ett dussin dikter ur Gierows samlingar, med tyngdpunkt på den sena boken Innan klockan slagit noll. De lyfter fram hans formvirtuositet, rimrikedom och rytmkänsla, och hur allvaret ofta balanseras med humor eller ironi.
Erik Linklater
Eric Linklaters novell De Tre Poeterna, tillägnad Karl Ragnar Gierow, är en lekfull fabel om tre uppdiktade lundapoeter med skilda temperament, en hjältediktare, en njutningsmänniska och en skämtare. Genom sina liv och sina symboliska dödsfall blir de till svenska folkkära mytfigurer.
Anders Palm
Anders Palm tecknar i Skånes litteraturhistoria en bred bild av Gierow som både kulturadministratör och diktare, vars karriär på flera sätt följde i Hjalmar Gullbergs spår, från Lundagård och Norstedts till Dramaten och Svenska Akademien. Han följer också diktningen från ungdomens formfullkomliga vers till den sena, mjukare lyriken om kärlek och förlust efter hustruns död.
Olle Abrahamsson
Olle Abrahamsson frågar i artikeln (Axess, 2015) varför Gierow, en av 1900-talets mest mångsidiga kulturpersonligheter, i dag är nästan okänd. Han går igenom liv och verk, och jämför hans öde med andra förbisedda begåvningar som Benjamin Höijer.