Lyrik

Diktsamlingar av Karl Ragnar Gierow:

• Solen lyser (1925) – Norstedts
• Den gyllene ungdomen (1928) – Norstedts (Litteraturbanken)
• Ödletid (1937) – Norstedts
• Vid askens rötter (1940) – Norstedts
• Om livet är dig kärt (1963) – Norstedts
• Skall jag taga vara på min broder? (1968) – Norstedts
• Ut mot udden (1977) – Norstedts
• Innan klockan slagit noll (1978) – Norstedts
• Kvar på bryggan (1981) – Norstedts
• I daggkåpans mantelfåll (1983) – Norstedts

OM LIVET ÄR DIG KÄRT (1963)

”Plötsligt är den höga hållningen där, som hade diktaren nått kontakt med en uråldrig kunskap. Han når — och detta inte endast i denna dikt — en lyrisk storhet … En renhet har kommit till, som luften efter ett åskväder eller järnets glans i utslagsögonblicket.”

Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter

SKALL JAG TAGA VARA PÅ MIN BRODER? (1968)

”Bokens tredje cykel ”Den första människosonen är ett veritabelt konststycke. Författaren kallar den fuga…
Såvitt jag vet är det första gången en sådan poetisk bravad har utförts i den svenska poesins historia. Den kräver, förefaller det, inte bara en bländande formtalang utan också just den tankeförmågans exceptionella och vällustfyllda ekvilibristik som är Karl Ragnar Gierows signum. Ändå är det minst av allt fråga om lárt pour lárt.”

Åke Janzon i Svenska Dagbladet

UT MOT UDDEN (1977)

”Vägen ‘ut mot udden’ rymmer ett liv sammanpressat i tjugo bilder. Karl Ragnar Gierow har genom detta urval av sina dikter lyckats skapa en lyriksamling som känns både aktuell och tidlös. Hans dikter är som slipade stenar, eller små kärnor som gömmer ett liv.”

Petrus Gren i Helsingborgs Dagblad

INNAN KLOCKAN SLAGIT NOLL  (1978)

”Han rör sig gärna med rytmer och strofformer av åldrig europeisk tradition och med rim som kräver det yttersta av ordfyndighet och associationsrikedom. Hans poetiska ingivelse förefaller ha någon hemlighetsfull dator till förfogande som i en blink ger honom överblick över alla språkliga möjligheter. Vem skrev senast i Sverige en dikt så suverän — och så väsentlig?”

Erik Hjalmar Linder i Göteborgsposten

I DAGGKÅPANS MANTELFÅLL (1983)

I daggkåpans mantelfåll, Gierows sista, postumt utgivna diktsamling, är i stora stycken genomburen av dödsväntan, koncentrerad vid livets yttersta formationer och fenomen, vid all strävans intighet och – givetvis – den aldrig vikande känslan av att ”Bländverk spelade /med tingen / och förfelade /det som är.”
Erik Bergqvist – I samband med 120-årsdagen 2 april 2024