De oumbärliga fördomarna sida 10
Men en tvärkulturell outsider kunde inte undertrycka en reflexion. Den gäller Engelhardts sätt att närmare ange vad han menar med frihet: ”the recognized necessity”. Uttrycket, som går tillbaka till Engels, kan i sammanhanget lätt bli tvetydigt. Engelhardt förtydligade sin mening med ett exempel, som enligt honom själva var så enkelt som möjligt, och däri har han rätt: en man på trottoaren med rött ljus emot sig. Det står honom fritt att ge sig ut i trafiken, men han bevarar sin frihet genom att inse nödvändigheten att hålla sig stilla. Här har förenklingen gått över innebörden. Om detta är frihet och moral, betyder de orden ingenting utom en sammanställning av förordningar, som vi underkastar oss, därför att de skulle vara livsfarligt för oss själva att låta bli. Och detta är inte fråga om moral och frihet, inte heller om värde, förutom det värde vi tillskriver vår egen existens. Det vore bättre att som illustration ta ett trafikproblem i mera tillspetsad form, låt oss säga stråtröveri. Alldeles oavsett hur framgångsrikt stråtrövaren hanterar sin kniv gör vi en viss skillnad i uppskattningen av hans skicklighet och kirurgens, med samma instrument i sin hand. Även om den senare lyckas pungslå oss grundligare än den förre, finns det en ofrånkomlig distinktion mellan röveri och kirurgi. Den distinktionen är ett grundläggande faktum. Detta faktum, och det allena, bär namn av värde, av moral.
På tal om utvecklingsläran yttrade Konrad Lorenz, att människan är en apa plus någonting. Låt oss anta att till detta plus hör sådana från djuren skilda särdrag som medvetandet om ett värde och känslan av personlig skuld. Men i vissa avseenden och under vissa omständigheter är människan en apa minus någonting. Bortsett från råttor och myror är vi de enda levande varelser som regelmässigt begår vad Arthur Koestler i sitt föredrag om The urge to self-destruction kallade ”intra-specific murder”, dråp eller massaker inom den egna arten, Talesättet homo homini lupus är en grov förolämpning mot vargarna. De dödar inte varandra, som vi. Utan detta mänskliga drag skulle farorna för dagen inte existera; i kraft av det bär nästan varje framsteg vi gör mot en fallgrop.
« Index