Förgätmigej, vad står du där och menar?
Det är ju här jag skall bli allting kvitt.
En hage mellan kyrkogårdens stenar
förenar
ett namn med mitt.

Den dan det sker är sista lysningsdagen,
en altargång de stegen jag har kvar.
Sen bums i säng, till ro i sarkofagen
vid slagen
av vad som var:

ett självförsvar som ingenting förlät mig,
en tröst som brast för det jag själv sa nej,
Chopins begravningsschlager som begrät mig
-förgät mig,
förgätmigej.
tillbaka till diktförteckning

« Index