Vill hem
Liv har jag mött
hos man och mö,
varmt spratt det i innanmätet.
Fött
skall dö,
kött
är hö
i svarta krubban, där allt blir ätet.
Saknad kan stillas,
lust har trätt
med kram till min knut för att sälja.
Späka sig trött,
njuta sig mätt,
ett liv kan förspillas
på olika sätt,
det gäller att välja, bara att välja.
Hur hetsig och stinn
ens lycka var,
hur full av sitt sprudel till brädden!
Kom in,
bli kvar,
bli min,
förbrinn,
förbliv, ge liv åt ett avtryck i bädden!
Till ve eller väl?
Den frågan är fri
som slumpen och gäll som nöden.
En själ,
ett skri,
farväl,
förbi-
vingt flaxar livet där lågt flyger döden.
Jag klämdes en dag
ur en blodig strut
till varats, till tillvarons möte.
Ett jag,
ett slem
sköts ut,
vill hem
och förgås där det fötts, vid ett bröst, i ett sköte.
tillbaka till diktförteckning